Diabetes finns i två former, typ 1 och typ 2. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar bryter ner kroppens förmåga att bilda insulin. Diabetes typ 2 kan vara ärftligt men är även starkt kopplat till levnadsvanor där många år av ohälsosam kost (sötade drycker, snabbmat, godis osv) skadar bukspottkörteln och därmed minskar kroppens förmåga att producera insulin. Diabetes typ 2 kan även komma i hög ålder som en naturlig följd av åldrandet eller som konsekvens av svår sjukdom eller operation.

Patienter med diabetes typ 2 har ofta andra diagnoser så som fetma eller högt kolesterol. Patientgruppen lider även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Insulin spelar en stor roll i ämnesomsättningen då det hjälper kroppen att reglera blodsockret. Kost vid diabetes handlar därför om ökad blodsockerkontroll, att äta på ett regelbundet sätt som ger ett mer stabilt blodsocker och minska risk för framtida komplikationer.

Dietistens roll i behandlingen är att utforska patientens matvanor och sedan hjälpa dem att göra förändringar som ger en jämnare blodsockerkurva. I bästa fall gör detta att patienten kan skjuta upp eller minska behovet av medicinering.

Det finns framför allt två sorters fett i blodet – kolesterol och triglycerider. Triglyceriderna används som energi i kroppen, och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen. Det kan leda till olika hjärt-kärlsjukdomar. Mängden blodfett påverkas av ärftliga anlag, men vad du äter och hur mycket du rör på dig har också betydelse.

Om du har vissa sjukdomar eller andra riskfaktorer är det viktigt att få dina blodfettvärden kontrollerade och att försöka sänka dem om de är höga. Det är lämpligt att kontrollera halterna av blodfetter om du har: hjärt-kärlsjukdom, diabetes, njursjukdom eller andra riskfaktorer som till exempel rökning, högt blodtryck och övervikt.

För att förbättra blodfetterna hjälper det ofta med en livsstilsförändring som innefattar motion, hälsosammare mat och att sluta röka. Ibland krävs det även en behandling som kombinerar livsstilsförändring med läkemedel. Dietisten kan hjälpa till med en kostbehandlingsplan och eventuell viktnedgång om detta behövs.

Det finns många som tänker mycket på mat och på sin kropp. Det är vanligt att vilja ha kontroll över vad man äter och en rädsla för att gå upp i vikt. Om tankarna på mat och vikt tar upp så mycket uppmärksamhet att det bli svårt att klara av ditt vanliga liv - studier, arbete och andra aktiviteter, så kan det vara ett tecken på en ätstörning.

Det behöver inte synas att man har en ätstörning. Även om kroppen inte får näring på ett bra sätt, behöver kroppen varken vara smal eller tjock. Ibland kan det dock synas, till exempel att man tappar mycket i vikt på kort tid.

Om du känner igen dig i flera av nedanstående punkter är det en god idé att kontakta en dietist:

· Du bantar och är mer upptagen av dina matvanor och din vikt · Du skjuter upp måltider och äter oregelbundet · Du tränar överdrivet mycket

· Du känner dig nedstämd och/eller har ångest kopplat till mat · Du gör dig av med det du har ätit genom att t.ex. kräkas

Ätstörningar behandlas främst inom psykiatrin, antingen via öppenvård eller slutenvård. Dietister inom primärvården kan ge stöd och eventuellt lågintensiv behandling med fokus på att normalisera ätandet.

Födoämnesallergier beror på att kroppens immunförsvar reagerar mot vissa ämnen (allergener) som finns i vissa livsmedel. Symtom kan variera, allt från röda prickar, utslag/rodnad, klåda, ont i magen till svåra andningsbesvär. Födoämnesallergi går inte att bota. Har man en födoämnesallergi mot t.ex. mjölkprotein är grunden i nutritionsbehandlingen att utesluta det man inte tål.

Människor kan även vara överkänsliga mot viss typ av mat men det är inte samma sak som en födoämnesallergi. Överkänslighet kan visserligen ge liknande symtom men immunförsvaret är inte involverat som vid en allergi. Ett exempel på överkänslighet är laktosintolerans, som innebär att tarmens enzymer inte kan bryta ner mjölksocker vilket kan ge magbesvär.

Har du en födoämnesallergi och/eller födoämnesöverkänslighet kan du få hjälp av en dietist att hitta alternativ som du kan äta, vilka ersättningsprodukter som finns på marknaden och hur du kan bibehålla en bra och näringsrik kost. Dietisten kan hjälpa dig att tolka ingrediensförteckningar, märkningar och ge praktiska tips kring matlagning.

Dietisten kan hjälpa dig som har allergi och/eller överkänslighet mot t.ex.

· Nötter

· Soja

· Mjölkprotein

· Ägg

· Fisk och skaldjur

· Gluten

· Laktos

Magproblem kan orsakas av stress. Stress för ofta med sig oregelbundna matvanor vilket gör att magtarmkanalen reagerar negativt. Symtom såsom halsbränna, uppkördhet, gaser, knip, diarré och förstoppning kan uppstå.

Förutom att försöka hantera de bakomliggande orsakerna till stressen, finns det vissa saker du själv kan göra för att förbättra situationen. För att komma tillrätta med sjukdomar som är kopplade till livsstil behöver du ofta förändra dina kost- och levnadsvanor. Detta är inte alltid lätt att genomföra och tar tid. Dietisten kan hjälpa dig med råd och stöttning i detta.

Under en graviditet börjar många fundera över sina matvanor. För att barnet i din mage ska växa och utvecklas behöver du mer näring än vanligt. Det bästa sättet att få i sig de vitaminer och mineraler du behöver är via kosten. Samtidigt är problem med magen som till exempel illamående, sura uppstötningar och förstoppning vanliga. Det kan vara svårt att veta vad du bör äta och inte äta. Du är välkommen att kontakta någon av våra dietister om du önskar mer detaljerad information om mat och kostrådgivning under din graviditet.

Föräldrar till barn med tillväxtavvikelser till följd av lågt energi- och näringsintag kan få stöd och råd kring hur näringsintaget optimeras. Dietisten bedömer barnets näringsintag, bevakar tillväxten, och stöttar föräldrarna för att ät- och matningsbeteende ska vara så gynnsamt som möjligt.