Fysioterapi

Vad gör en fysioterapeut?

Fysioterapeuter arbetar hälsofrämjande och förebyggande med fysisk aktivitet. Varje människas individuella förutsättning står i centrum när fysioterapeuten gör sin bedömning och lägger upp en rehabiliteringsplan.

En av fysioterapeutens viktigaste uppgifter är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse kan användas som medel för att leva ett aktivt liv med god livskvalitet. Fokus är att hjälpa människor stärka sin hälsa samt förebygga sjukdomar och skador. På Stockholms Kiropraktor & Rehabklinik har vi en helhetssyn på patienten och samverkar med andra vårdproffessioner för att ge en så bra rehabilitering som möjligt.

Fysioterapeuten sätter upp mål tillsammans med patienten utifrån behov och bedömning. De undersöker och bedömer din rörelseförmåga och styrka i muskulatur och leder samt testar övriga funktioner, exempelvis balans eller gångförmåga.

Om fysioterapi

Fysioterapi är rörelsebehandling och fysisk behandling med syfte att förebygga eller lindra nedsatt aktivitetsförmåga, samt minska smärta. Fysioterapi har även som syfte att underhålla eller få tillbaka, rehabilitera, och möjliggöra bästa rörelseförmåga. Fysioterapi ges ofta i förebyggande syfte för att undvika olika besvär och för att bevara så goda funktioner som möjligt utifrån patientens egen förmåga.

Fysioterapi vänder sig till människor oavsett ålder och/eller funktionshinder. Fysioterapi är även bra för dig som är gravid då träning kan lindra smärta under graviditeten och träna upp muskulatur efter förlossning.

Fysioterapi kan även förebygga ryggbesvär, benskörhet, hjärtsjukdomar, stress och övervikt. Många får även hjälp av fysioterapi när de har belastningsskador så som musarm, eller efter operation och benbrott.

Exempel på besvär som fysioterapeuten behandlar

Led- och muskelbesvär

Axel och överarmsbesvär kan orsakas av flera olika anledningar. Det kan vara till följd av snabb stegring av träning, ökad belastning på jobbet, akut trauma, nedsatt fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande samt ensidiga och repetitiva rörelser.
Vanliga besvär vi behandlar:
Frozen shoulder, impingement, ledbandsskador, rehab vid fraktur, artros, myalgi/muskelsmärta, senrupturer/sensmärta, tennisarmbåge, musarm, golfarmbåge, axelluxation, pre- och postoperativ rehabilitering vid axel/armoperation.
Inflammation i axelledens ledkapsel kallas ”frusen axel” eller “frozen shoulder”. Det är ofta en spontan reaktion hos patienter som haft axelproblem tidigare eller efter fraktur i överarm eller handled. Tillståndet är mycket smärtsamt den första tiden. Axelleden styvnar och du får svårt att lyfta armen. Efterhand avtar smärtan men axelleden är fortfarande stel i flera månader. De flesta blir bra efter en tid och får tillbaka full rörlighet inom loppet av 1-2 år.
Vanliga symptom är skarp smärta i axlarna när du lyfter armarna från sidan och upp, särskilt vid mer än 90 graders vinkel. Smärta under natten, speciellt om du ligger på axeln, är ett annat vanligt förekommande symptom. Värk i överarmen rakt nedanför axeln och ibland även ned i underarmen och handen är också vanligt liksom svullen, varm och öm muskulatur.
Belastningsskador uppkommer oftast av långvarigt fysiskt ensidigt arbete. Det är därför viktigt att skapa variation i sina rörelser för att undgå problemet. För att lättast undgå belastningsskador rekommenderar vi att byta ställning så ofta som möjligt. Ta gärna en paus på 15-20 sekunder med avslappning och/eller andra töjande rörelser om du har möjlighet.
Höftbesvär kan orsakas av flera olika anledningar. Det kan vara till följd av snabb stegring av träning, ökad belastning på jobbet, akut trauma, nedsatt fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande samt ensidiga och repetitiva rörelser.
Vanliga besvär vi behandlar:
Artros, trokanterit, piriformissyndrom, FAI/impingement, senruptur/sensmärtamyalgi/muskelsmärta, pre- och postoperativ rehabilitering vid höftoperation.
Knäbesvär kan orsakas av flera olika anledningar. Det kan vara till följd av snabb stegring av träning, ökad belastning på jobbet, akut trauma, nedsatt fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande samt ensidiga och repetitiva rörelser.
Vanliga besvär vi behandlar:
Meniskada, ledbandsskador, schlatter, knäskålsluxation, senruptur/sensmärta, myalgi/muskelsmärta, patellofemoralt smärtssyndrom. (PFSS), artros, rehab vid fraktur, pre- och postoperativ rehabilitering vid knäoperation.
Tennisarmbåge syftar vanligen till en inflammation i ett senfäste vid armbågens utsida. Motsvarande kan även förekomma i ett fäste på armbågens insida, kallat golfarm. Precis som namnet antyder så uppkommer denna skada oftast vid till exempel golf, tennis och andra enformiga rörelser. Givetvis behöver detta problem inte bara uppkomma vid sportaktiviteter. För vissa uppkommer denna inflammation exempelvis vid trädgårdsarbete eller om du suttit för mycket framför datorn.
Idrottsskador kan förekomma både på motionärsnivå och elitnivå. Antingen som en överansträngning alternativt i samband med ett akut trauma.
Vi utför en undersökning samt lägger upp en rehabiliteringsplan för återgång till sport/idrott.
Fot/underbensbesvär kan orsakas av flera olika anledningar. Det kan vara till följd av snabb stegring av träning, ökad belastning på jobbet, akut trauma, nedsatt fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande samt ensidiga och repetitiva rörelser.
Vanliga besvär vi behandlar:
Ledbandsskador, Severs syndrom, hälseninflammation, myalgi/muskelsmärta, artros, hälsporre/plantar fasciit, Haglunds häl, rehab vid fraktur, pre- och postoperativ rehabilitering vid fotoperation

Besvär vid graviditet

Under graviditeten sker stora förändringar i kroppen. Bland annat ökar produktionen av hormoner, bland annat relaxin, som gör att senor, ligament och bindväv mjukas upp och blir mer töjbara. Alla gravida kvinnor får en påverkan på bindväven men alla får inte besvär av det.
Bäckensmärta kan komma smygande eller plötsligt i intensiv form. Gemensamt är att de i någon grad begränsar dig i din vardag. Du kan uppleva besvär vid gång, när du reser dig upp, vänder dig, går i trappor, lyfter eller till och med är stilla eller ligger ned. Besvären kan variera från lindriga till mycket smärtsamma. Smärtan förlägger sig omkring svanskotan, i skinkorna, i ländryggen, över symfysen (vid blygdbenet) eller i ljumskarna.
En fysioterapeut kan göra en adekvat bedömning och erbjuda behandling utifrån den. Det finns mycket man kan göra för att lindra besvären.
Under en graviditet samt förlossning sker det en rad olika mekanismer samt förändringar i den anatomiska strukturen. Förändringar som bäckendysfunktion, svanskotesmärta samt en delning i magmuskulaturen är enbart ett fåtal av dessa. Efter förlossning är det många gravida som upplever att kroppen har förändrats och svårigheter att komma tillbaka, du är inte ensam om att känna dig vilsen. Det är heller inte ovanligt att personer som haft bäckenbesvär under graviditeten även har besvär efter förlossning.
Boka tid hos någon av våra fysioterapeuter för undersökning och hjälp med att komma igång med träning och aktivering.

Yrsel

Det finns många olika bakomliggande orsaker som kan påverka yrsel. Läkemedel, nackutlöst, hjärnskakning, stress och kristallsjukan (lägesrelaterad yrsel) är olika besvär som kan ge påverkan på yrsel.
För att finna bakgrunden till din yrsel kan en fysioterapeut göra en adekvat bedömning och erbjuda behandling utifrån den.
Av de naturliga åldrandet försämras balansen. Detta beror på att rörligheten i lederna försämras, muskulaturen förändras, även syn och hörsel ändras och kan därför påverka.
Fallrelaterade skador som förorsakas av balansnedsättningar kan förebyggas och tränas för. Du kan träna för att hjälpa dig förbättra detta och träning anpassas efter graden av symptom. Det bästa för att förebygga balansproblem och yrsel är aktivitet som stimulerar balansapparaten. På samma sätt som muskulatur, skelett och leder är beroende av aktivitet och träning, måste balanssystemet hållas aktivt. Om vissa delar av balansorganen är skadade så kan andra delar av systemet effektivt tränas upp för att kompensera för detta. Speciellt vid hög ålder är rörelse- och balansträning viktigt. Många skador och fall som förorsakas av yrsel kan undvikas.

Ryggbesvär

Ryggvärk kan uppstå akut eller gradvis. Oftast känns det bättre om du rör på dig eller ligger ner.
Orsakerna till ryggvärk är många och ibland komplexa. Därför måste behandlingen anpassas individuellt och ses i ett helhetsperspektiv. Vanliga orsaker till ryggvärk är överbelastning som skulle kunna vara relaterad till ergonomi, övervikt och psykiska belastningar. Ryggvärk kan även bero på ärftlighet och minskad fysisk aktivitet.
Ryggskott innebär att du får akut värk i nedre delen av ryggen. Värken kan komma plötsligt eller smygande. Orsaken är oftast någon form av överbelastning där ryggen utsätt för en belastning som den inte är van vid, antingen akut eller över tid. Ryggskott går oftast över på några veckor. Behandling hos fysioterapeut kombinerat med kiropraktor hjälper många patienter som fått ryggskott.
Diskbråck innebär att den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket resulterar i smärta. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. Ibland kan det bero på att du till exempel lyft tungt, vridit eller böjt ryggen. Många har diskbråck som inte ger några besvär. Diskbråck i ländryggen kan påverka ischiasnerven och ge ischiassmärta.
Vanliga symtom är ont i ryggen, smärta som strålar ner i ett ben, domningar, stickningar och sämre känsel i benen.
Diskbråck läker oftast av sig självt efter några månader. Behandlingen, som går ut på att lindra smärtan, består i första hand av smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner som med fördel kan kompletteras med behandling av kiropraktor och fysioterapeut. Många tror att alla diskbråck måste opereras. Numera opereras endast svåra diskbråck med neurologiskt bortfall. Buktande diskar och mindre diskbråck är relativt vanligt hos vuxna. Ett påvisat diskbråck betyder alltså inte alltid allvarliga ryggsmärtor eller ischias. Det är tryggt att gå till kiropraktor och fysioterapeut med diskbråck.
Smärta som strålar från ryggen till säte, lår och underben är ett besläktat tillstånd som kallas ischias. Det uppstår när muskulatur och leder i nedre delen av ryggen, bäckenet och höftpartiet påverkar ischiasnerven som hamnar i kläm. Ischiassmärta kan även uppstå vid diskbråck i ländryggen.
Smärtor mellan skulderbladen är vanliga. Kontorsarbete som utförs i högt tempo, i statiska positioner och/eller med få avbrott är en vanligt förekommande orsak till smärta i bröstryggen. Ofta sprider sig smärtan upp till nacken, ut i axlarna och armarna eller fram till bröstet.
Vi har naturligtvis en stor respekt för bröstsmärtor av oro för hjärtbesvär. Ta därför alltid bröstsmärtor på allvar. Dock är det endast var femte patient med bröstsmärtor som har ett faktiskt hjärtproblem. Vanligare är att bröstsmärtor orsakas av muskelspänningar i bröstryggen.

Smärta

Långvarig smärta brukar bedömas när smärtan varit där mer än 3 månader. Smärtan går inte att lokalisera till en viss struktur och kan vandra till olika delar av kroppen. Vi arbetar utifrån ett biopsykologisk behandling där mer det kan finnas mer än biomekaniska orsaker kan ligga bakom. Olika interventioner kan hos oss sättas in. Medicinsk yoga, vägledande träning och i privatlivet, smärtreducerande behandling.

Nackbesvär

Många gånger kan nacksmärta komma utan en bakomliggande orsak. Ibland kan man koppla det till en specifik händelse eller till en specifik påverkan, ex stillasittande arbete. Detta kan leda till olika symtom. Antingen lokal påverkan eller ökad spridning på besväret.
Olika nackbesvär kan vara nackspärr, muskulära spänningar, whiplash från tidigare trauma, ledpåverkan från tidigare skador.
Om besvären ligger inom vårt behandlingsområde kan behandling påbörjas. Behandlingen syftar till att minska besvären så att de läks fortast möjligt utan att irritera den övriga vävnaden. Hos oss samarbetar vi i team av kiropraktor och fysioterapeut för att uppnå optimala resultat.
Diskbråck innebär att den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen vilket resulterar i smärta. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. Många har diskbråck som inte ger några besvär.
Vanliga symtom vid tillståndet är värk i nacke, armar och händer. Vissa känner domningar, stickningar och sämre känsel i armar och händer. Diskbråck läker oftast av sig självt efter några månader. Behandlingen, som går ut på att lindra smärtan, består i första hand av smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner som med fördel kan kompletteras med behandling av kiropraktor och fysioterapeut. Många tror att alla diskbråck måste opereras. Numera opereras endast svåra diskbråck med neurologiskt bortfall. Buktande diskar och mindre diskbråck är relativt vanligt hos vuxna. Det är tryggt att gå till kiropraktor och fysioterapeut med diskbråck.

Kronisk smärta

Kronisk smärta är smärta som inte går att bota. Oftast är smärtan i sig inte farlig men dessvärre leder den ofta till stort obehag och lidande. I och med att smärtan är kronisk går den inte att bota, däremot kan du alltid försöka lindra den. Tyvärr är det heller inte alltid det går att lindra, då får du gå över till nästa steg - att försöka kontrollera smärtan. För att kontrollera smärta kan du behöva dra in på vissa fysiska aktiviteter, som till exempel sport. En fysioterapeut kan hjälpa dig med vägledning i detta.

Stress

Vi utsätts dagligen för olika stressorer och det är viktigt att det finns en balans mellan stress och återhämtning.
Musklerna blir spända, immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner - adrenalin - pumpas ut. Detta rör sig dock om kortvariga stresstoppar. I dagens samhälle utsätts vi för en annan typ av stress, vilket gör att stresstopparna blir längre och kroppen får svårare att återgå till sitt normala tillstånd.
För att minska stress är det viktigt att du tar dig tid till att varva ned och återhämta dig. Om stressen blir långvarig sliter den på kroppen, främst genom att kroppens återhämtning blir störd. Detta kan leda till fysiska symtom såsom smärta, huvudvärk, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.
Vill du ha hjälp för att hantera stress kan en fysioterapeut och en arbetsterapeut hjälpa dig att hitta verktyg för att hantera och lindra symtom.

BOKA TID HOS FYSIOTERAPEUT

Våra fysioterapeuter

Jimmy Englund

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom bland annat DNS (Dynamic Neuromuscular Stabilization), OMT (ortopedisk manuell terapi), Foot Map Practitioner, medicinsk yoga samt flertalet utbildningar inom träning för konditionsidrottare med fokus på främst löpning. Utför akupunktur. Är själv intresserad av löpning.
Caroline Segerström

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom idrottsmedicin. Har stort intresse för idrottsmedicin och ortopedisk eftervård. Jag har flera års erfarenhet som fysioterapeut inom fotboll, är nu verksam i damallsvenskan utöver mitt kliniska arbete. Utför dry-needling och akupunktur. Tidigare spelat fotboll men är nu mest aktiv med styrketräning.
Erica Udén Johansson

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Även en kandidatexamen i Athletic Training/Sports Medicine från Quinnipiac University, CT, USA. Intresserad av alla typer av skador och möter gärna patienter i alla åldrar. Utför akupunktur. Har tidigare spelat ishockey på elitnivå med bl a OS och VM på meritlistan.
Amanda Jonsson

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har intresse för olika typer av skador. Vidareutbildad inom graviditetsrelaterade besvär. Utbildad tränare inom Maternity Health by Mamma Mage. Även kompetens inom pediatrik. Utför akupunktur. Har tidigare utövat fotboll på högre nivå.
Anton Svensson

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har ett stort intresse för alla typer av skador och tar emot patienter i alla åldrar. Leder artrosskola på mottagningen. Har tidigare spelat fotboll och är nu aktiv med styrketräning och olika sorters konditionsträning.
William Hedrum

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har stort intresse av alla typer av skador. Har tidigare spelat hockey och amerikansk fotboll på hög nivå. Är nu aktiv med styrketräning.
Annika Rossing

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Linköpings Universitet. Intresserad av alla typer av skador och möter gärna patienter i alla åldrar. Vidareutbildad inom idrottsmedicin. Har själv ett stort intresse av både styrketräning och framför allt löpning.
Frida Jensen

LEG FYSIOTERAPEUT
Föräldraledig
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom kvinnohälsa och pediatrik.
Arbetar med olika typer av skador och besvär, samt graviditetsrelaterade besvär.
Gör även motoriska bedömningar på barn i alla åldrar.
Clara Karlsson

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Umeå Universitet. Har ett stort intresse för alla typer av skador och patienter i alla åldrar. Vidareutbildad inom arbetshälsa med kurser i arbetslivspsykologi och ergonomi. Utför akupunktur.
Är även utbildad personlig tränare. Har tidigare utövat längdskidåkning men är nu mest aktiv med löpning och styrketräning.
Frida Widmark

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Master i idrottsvetenskap via Gymnastik och idrottshögskolan. Stort intresse för idrottsskador och ortopedisk eftervård. Utför akupunktur. Tidigare spelat fotboll men är nu mest aktiv med styrketräning och konditionsträning.
Moa Wikberg

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har ett brett intresse för alla typer av skador och tar gärna emot patienter i alla åldrar. Paddlar kanot på elitnivå och har deltagit på både VM och OS.
Emma Jernle

LEG FYSIOTERAPEUT
Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom OMT( ortopedisk manuell terapi). Kompetens inom pediatrik (Torticollis och skallasymmetri). Arbetar med alla typer av skador och besvär. Brett intresse för träning. Skidåkare och klättrare. Även aktiv med styrketräning.