Fysioterapi

Om fysioterapi

Fysioterapeuter arbetar hälsofrämjande och förebyggande med fysisk aktivitet. Varje människas individuella förutsättning står i centrum när fysioterapeuten gör sin bedömning och lägger upp en rehabiliteringsplan.

En av fysioterapeutens viktigaste uppgifter är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse kan användas som medel för att leva ett aktivt liv med god livskvalitet. Fokus är att hjälpa människor stärka sin hälsa samt förebygga sjukdomar och skador. På Stockholms Kiropraktor & Rehabklinik har vi en helhetssyn på patienten och samverkar med andra vårdproffessioner för att ge en så bra rehabilitering som möjligt.

Fysioterapeuten sätter upp mål tillsammans med patienten utifrån behov och bedömning. De undersöker och bedömer din rörelseförmåga och styrka i muskulatur och leder samt testar övriga funktioner, exempelvis balans eller gångförmåga.

Vad gör en fysioterapeut?

Fysioterapi är rörelsebehandling och fysisk behandling med syfte att förebygga eller lindra nedsatt aktivitetsförmåga, samt minska smärta. Fysioterapi har även som syfte att underhålla eller få tillbaka, rehabilitera, och möjliggöra bästa rörelseförmåga. Fysioterapi ges ofta i förebyggande syfte för att undvika olika besvär och för att bevara så goda funktioner som möjligt utifrån patientens egen förmåga.

Fysioterapi vänder sig till människor oavsett ålder och/eller funktionshinder. Fysioterapi är även bra för dig som är gravid då träning kan lindra smärta under graviditeten och träna upp muskulatur efter förlossning.

Fysioterapi kan även förebygga ryggbesvär, benskörhet, hjärtsjukdomar, stress och övervikt. Många får även hjälp av fysioterapi när de har belastningsskador så som musarm, eller efter operation och benbrott.

Besvär som fysioterapeuten behandlar

Led- och muskelbesvär

  • Den gemensamma nämnaren för de vanligaste skuldersmärtorna är akut skada eller felbelastning över tid. Skulderbladens ställning och stödmuskler spelar en speciellt viktig roll vid alla armrörelser. Ensidiga arbetsställningar medför ofta att armarna hålls ut lite från sidan av kroppen, med runda, framåtböjda axlar. En del av den stabiliserande axelmuskulaturen överbelastas då och det kan bli trångt för senorna som går under nyckelbenet fram till själva kulleden i axeln. Med tiden kan det uppstå inflammationer och slitage i senor och leder.

  • Inflammation i axelledens ledkapsel kallas ”frusen axel” eller “frozen shoulder”. Det är ofta en spontan reaktion hos patienter som haft axelproblem tidigare eller efter fraktur i överarm eller handled. Tillståndet är mycket smärtsamt den första tiden. Axelleden styvnar och du får svårt att lyfta armen. Efterhand avtar smärtan men axelleden är fortfarande stel i flera månader. De flesta blir bra efter en tid och får tillbaka full rörlighet inom loppet av 1-2 år.

  • Vanliga symptom är skarp smärta i axlarna när du lyfter armarna från sidan och upp, särskilt vid mer än 90 graders vinkel. Smärta under natten, speciellt om du ligger på axeln, är ett annat vanligt förekommande symptom. Värk i överarmen rakt nedanför axeln och ibland även ned i underarmen och handen är också vanligt liksom svullen, varm och öm muskulatur.

  • Belastningsskador uppkommer oftast av långvarigt fysiskt ensidigt arbete. Det är därför viktigt att skapa variation i sina rörelser för att undgå problemet. För att lättast undgå belastningsskador rekommenderar vi att byta ställning så ofta som möjligt. Ta gärna en paus på 15-20 sekunder med avslappning och/eller andra töjande rörelser om du har möjlighet.

  • Det finns många orsaker till höftproblem. Höftproblem kan orsakas av funktionsstörning av bäcken, korsrygg och höftleder. En fysioterapeut utför en noggrann undersökning av höftlederna samt muskler och leder i området för att kunna ställa en rättfärdig diagnos innan en behandling och rehabilitering påbörjas. Ofta kombineras behandlingen med undersökning av kiropraktor.

  • Knäproblem kan härröra från överbelastade benmuskler och/eller muskelfästen. Detta problem kan bero på försämrad neuromuskulär funktion som orsakas av korsryggsproblem. En fysioterapeut och/eller en kiropraktor undersöker och härleder orsak och verkan. Knäproblem kan även handla om korsband, meniskbesvär eller förslitning (artros).

  • Tennisarmbåge syftar vanligen till en inflammation i ett senfäste vid armbågens utsida. Motsvarande kan även förekomma i ett fäste på armbågens insida, kallat golfarm. Precis som namnet antyder så uppkommer denna skada oftast vid till exempel golf, tennis och andra enformiga rörelser. Givetvis behöver detta problem inte bara uppkomma vid sportaktiviteter. För vissa uppkommer denna inflammation exempelvis vid trädgårdsarbete eller om du suttit för mycket framför datorn.

  • Skador kan uppstå efter en tids överbelastning vid sportaktiviteter. Extrema belastningar vid olika idrotter eller på arbetet kan skapa ett akut problem. Skador vid fall/tackling/stukning eller ”enformiga” rörelser kan leda till olika typer av belastningsskador. En fysioterapeut kan hjälpa till att fastställa diagnos och behandla idrottsskador, gärna i kombination med en kiropraktor.

Besvär vid graviditet

  • Under graviditeten mjuknar kroppens leder upp vilket kan resultera i att lederna i bäckenet blir rörligare. Det är ett naturligt sätt för kroppen att förbereda sig inför förlossning. Den ökade rörligheten kallas för foglossning, bäckenuppluckring och/eller symfyseolys.

    Foglossningssmärtan kan komma smygande eller plötsligt i intensiv form, gemensamt är att de i någon grad begränsar dig i din vardag. Du kan uppleva besvär vid gång, när du reser dig upp, vänder dig, går i trappor, lyfter eller till och med är stilla eller ligger ned. Besvären kan variera från lindriga till mycket smärtsamma. Även sekundära besvär som följd av foglossning kan uppstå då rörlighetsbegränsningen leder till ny smärtproblematik. En fysioterapeut kan göra en adekvat bedömning och erbjuda behandling utifrån den.

Yrsel

  • Yrsel har de flesta av oss upplevt. Du känner dig vinglig och instabil och upplever en svajande och ostadig känsla. Många känner sig yra i huvudet och det kan svartna för ögonen. Balansen är beroende av information från ögonen, balansorgan och kroppens muskler och leder, framförallt i nacke.

    Förebyggande balansträning

    Det bästa för att förebygga balansproblem och yrsel är aktivitet som stimulerar balansapparaten. På samma sätt som muskulatur, skelett och leder är beroende av aktivitet och träning, måste balanssystemet hållas aktivt. Om vissa delar av balansorganen är skadade så kan andra delar av systemet effektivt tränas upp för att kompensera för detta. Speciellt vid hög ålder är rörelse- och balansträning viktigt. Många skador och fall som förorsakas av yrsel kan undvikas. Träning anpassas efter graden av symptom.

Ryggbesvär

  • Ryggvärk kan uppstå akut eller gradvis. Till de vanligaste symptomen hör smärtsam och stel korsrygg som oftast är värst på morgonen och när du sitter. Oftast känns det bättre om du går eller ligger. Ryggen kan även kännas ostabil och smärtorna är ofta koncentrerade runt höft och ben. Ibland blir ryggen sned för att undgå den värsta smärtan.

    Orsakerna till akuta ryggsmärtor är många och ibland komplexa. Därför måste behandling anpassas individuellt och ses i helhetsperspektiv. Vanliga orsaker är snöskottning, tunga lyft och ommöbleringar. Andra riskfaktorer inkluderar felaktig hållning, dålig arbetsmiljö, övervikt, rökning, fel- och överbelastningar, psykiska belastningar och vantrivsel. Ryggont kan även bero på ärftlighet och minskad fysisk aktivitet.

  • ”Ryggskott” innebär att du får akut värk i nedre delen av ryggen. Värken kan komma både plötsligt eller smygande. Orsaken är oftast någon form av överbelastning. Vanliga orsaker är till exempel att skotta snö, gräva eller lyfta tungt i samband med ett vridmoment. Behandling hos fysioterapeut kombinerat med kiropraktor hjälper många patienter som fått ryggskott.

  • Diskbråck innebär att den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen och du känner smärta. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. Ibland kan det bero på att du till exempel lyft tungt, vridit eller böjt ryggen på särskilt olyckligt sätt. Många har diskbråck som inte ger några besvär. Diskbråck i ländryggen kan påverka ischiasnerven och ge ischiassmärta.

    Vanliga besvär är ont i ryggen, smärta som strålar ner i ett ben, domningar, stickningar och sämre känsel i benen. Det är även vanligt med värk i nacke, armar och händer. Vissa känner domningar, stickningar och sämre känsel i armar och händer.

    Diskbråck läker oftast av sig självt efter några månader. Behandlingen, som går ut på att lindra smärtan, består i första hand av smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner som med fördel kan kompletteras med behandling av kiropraktor och fysioterapeut. Många tror att alla diskbråck måste opereras. Numera opereras endast svåra diskbråck med neurologiskt bortfall. Buktande diskar och mindre diskbråck är relativt vanligt hos vuxna. Ett påvisat diskbråck betyder alltså inte alltid allvarliga ryggsmärtor eller ischias. Det är tryggt att gå till kiropraktor och fysioterapeut med diskbråck.

  • Smärta som strålar från ryggen till säte, lår och underben är ett besläktat tillstånd som kallas ischias. Det uppstår när muskulatur och leder i nedre delen av ryggen, bäckenet och höftpartiet blir så irriterat eller inflammerat, att smärtorna sprider sig ned till benet. Kan även uppstå om ischiasnerven hamnar i kläm.

  • Smärtor mellan skulderbladen är vanliga. Kontorsarbete som utförs i högt tempo med rundade axlar, framåtböjt huvud och spända armar är en vanligt förekommande orsak till smärta i bröstryggen. Ofta sprider sig smärtan upp till nacken, ut i axlarna och armarna eller fram till bröstet.

    Vi har naturligtvis en stor respekt för bröstsmärtor av oro för hjärtbesvär. Ta därför alltid bröstsmärtor på allvar. Dock är det endast var femte patient med bröstsmärtor som har ett faktiskt hjärtproblem. Vanligare är att bröstsmärtor orsakas av muskelspänningar och lättare dysfunktioner i bröstryggen. Oron för en eventuell allvarlig sjukdom förstärker muskelspänningar och ökar smärtupplevelsen. En ond cirkel uppstår.

Nackbesvär

  • Det kan räcka med en liten vridning för att skapa nackspärr. Nackspärren kan komma av en överbelastning som orsakar en låsning i halsryggen. Detta kan i sin tur orsaka en nervirritation som kan ge upphov till kraftig smärta och svårighet att vida huvudet åt ena eller andra hållet. Ibland kan det vara svårt att röra huvudet överhuvudtaget.

    Vanliga orsaker till nackspärr är fysiskt arbete som orsakar muskelspänningar i axlar och nacke. En annan orsak kan vara att sova eller sitta i en dålig ställning. Att vara i ett rum med ett öppet fönster med drag kan orsaka/förstärka nackspärr.

  • Pisksnärtskada eller whiplash kan du få om nackens mjukdelar utsätts för en kraftig översträckning. Detta sker ibland vid trafikolyckor. När du blir påkörd bakifrån kan huvudet åka framåt-bakåt-framåt, som en pisksnärt.

    Det finns ingen enhetlig behandling för whiplashskador, olika behandlingsmodeller kan samverka med varandra. Efter en noggrann genomgång av besvärens uppkomst görs en ortopedisk och neurologisk undersökning. Även röntgenundersökning kan erfordras för att få en så god uppfattning som möjligt om skadans omfattning.

    Om besvären ligger inom vårt behandlingsområde kan behandling påbörjas. Behandlingen syftar till att minska besvären så att de läks fortast möjligt utan att irritera den övriga vävnaden. I många fall kan en kiropraktisk behandling ge mycket goda resultat. Långsiktigt har de flesta whiplashskador en god prognos om hjälp erhålls i tid. Hos oss samarbetar vi i team av kiropraktor och fysioterapeut för att uppnå optimala resultat för patienten.

Kronisk smärta

  • Kronisk smärta är smärta som inte går att bota. Oftast är smärtan i sig inte farlig men dessvärre leder den ofta till stort obehag och lidande. I och med att smärtan är kronisk går den inte att bota, däremot kan du alltid försöka lindra den. Tyvärr är det heller inte alltid det går att lindra, då får du gå över till nästa steg - att försöka kontrollera smärtan. För att kontrollera smärta kan du behöva dra in på vissa fysiska aktiviteter, som till exempel sport. En fysioterapeut kan hjälpa dig med vägledning i detta.

Stress

  • Stress är i grunden något bra. Stress gör kroppen redo för fysisk aktivitet genom att reagera med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända, immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner - adrenalin - pumpas ut. Detta rör sig dock om kortvariga stresstoppar. I dagens samhälle utsätts vi för en annan typ av stress, vilket gör att stresstopparna blir längre och kroppen får svårare att återgå till sitt normala tillstånd.

    För att minska stress är det viktigt att du tar dig tid till att varva ned och återhämta dig. Om stressen blir långvarig sliter den på kroppen, främst genom att kroppens återhämtning blir störd. Detta kan göra att vi blir sjuka. Långvarig stress kan orsaka förhöjt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar, nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen.

    Ett första tecken på stress kan vara rubbad sömn. Andra varningstecken är återkommande huvudvärk, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och ont i magen. Du känner dig trött på dagen även fast du sovit länge och ostört flera dagar i rad. Andra vanliga symptom är att du lätt blir irriterad och otålig över småsaker. Vill du ha hjälp för att hantera stress kan en fysioterapeut hjälpa dig att hitta verktyg för att förebygga och undvika stress.

Vi erbjuder videobesök med fysioterapeut – smidigt och säkert.

Allt du behöver är en dator samt BankID för att genomföra videosamtalet. Inför videobesöket behöver du aktivera ett konto i Exorlive Go.

Att boka videobesök behöver göras i samråd med din fysioterapeut på mottagningen, det går alltså ej att boka själv online.

Ett videobesök har samma pris som ett fysiskt besök på mottagningen, patientavgift 250 kr. En faktura skickas hem till dig i efterhand. Frikort gäller.

Videbesök via Exorlive Go

Följ stegen nedan för att aktivera ett konto i Exorlive Go:

Steg 1. Din terapeut skickar ett aktiveringsmeddelande till din e-post. Klicka på meddelandet och följ instruktionerna. Inloggning sker med Bank-ID. Du ska inte ladda ner Exorlive Go appen, det räcker att skapa ett konto. Ett konto kan du skapa så fort du fått länken från din terapeut.

Steg 2. Inför ditt videobesök kommer terapeuten skicka ett nytt meddelande till din mail. Klicka på länken och välj sedan ”knacka på”.

Steg 3. Videobesöket startar.

Inför ditt videobesök

Välj en lugn och avskild plats med god belysning, använd gärna headset. Se till att du har god internetuppkoppling.

Om du behöver ändra eller avboka din tid

Om du vill avboka eller boka om ditt videobesök kontaktar du mottagningen via mail tidsbokningen@sthlmkirorehab.se , via 1177 eller via telefon 08-678 74 40. Receptionen hjälper dig att boka in ett nytt besök om du önskar. Samma avbokningsregler gäller som för fysiska besök på mottagningen. Avbokning måste ske senast 24 timmar innan inbokat besök.

Specialiserad fysioterapi

Specialiserad fysioterapi med inriktning idrottsmedicin och fysisk aktivitet. Vår fysioterapeut Lynn Nickerson är utbildad specialist inom detta område.

Lynn Nickerson

SPECIALISERAD FYSIOTERAPEUT

lynn@sthlmkirorehab.se

Specialiserad fysioterapeut inom idrottsmedicin och fysisk aktivitet, Karolinska institutet. Master inom idrottsmedicin. Arbetar med patienter i alla åldrar med idrotts-och rörelserelaterade skador. Utför akupunktur och dry needling. Har tidigare spelat fotboll på högre nivå.

Våra fysioterapeuter

  • Gustav Nordström

    LEG FYSIOTERAPEUT

    gustav@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Luleå tekniska universitet. Vidareutbildad inom idrottsmedicin och läser nu en master inom idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet. Stort intresse för alla typer av idrottsskador. Spenderar nu mycket tid på löpning och har tidigare spelat basket på högre nivå.

  • Jimmy Englund

    LEG FYSIOTERAPEUT

    jimmy@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom bland annat DNS (Dynamic Neuromuscular Stabilization), OMT (ortopedisk manuell terapi), Foot Map Practitioner, medicinsk yoga samt flertalet utbildningar inom träning för konditionsidrottare med fokus på främst löpning. Utför akupunktur. Är själv intresserad av löpning.

  • Caroline Segerström

    LEG FYSIOTERAPEUT

    caroline@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom idrottsmedicin och utför dry-needling. Har stort intresse för alla typer av skador och arbetar med patienter i alla åldrar. Har tidigare arbetat som fotbollstränare och även spelat fotboll på högre nivå.

  • Erica Udén Johansson

    LEG FYSIOTERAPEUT

    erica@sthlmkirorehab.se

    Text kommer.

  • Adam Juopperi

    LEG FYSIOTERAPUT

    adam@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska institutet. Har ett stort intresse för alla typer av skadeproblematik för patienter i alla åldrar. Har tidigare arbetat som personlig tränare och fystränare. Har själv tränat kampsport men är nu mest aktiv med styrketräning och konditionsträning.

  • Amanda Jonsson

    LEG FYSIOTERAPEUT

    amanda@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har intresse för olika typer av skador. Arbetar mycket med patienter sin har graviditetsrelaterade besvär. Utbildad tränare inom Maternity Health by Mamma Mage. Utför akupunktur. Har tidigare utövat fotboll på högre nivå.

  • Anton Svensson

    LEG FYSIOTERAPEUT

    anton@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har ett stort intresse för alla typer av skador och tar emot patienter i alla åldrar. Leder artrosskola på mottagningen. Har tidigare spelat fotboll och är nu aktiv med styrketräning och olika sorters konditionsträning.

  • William Hedrum

    LEG FYSIOTERAPEUT

    william@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Har stort intresse av alla typer av skador. Har tidigare spelat hockey och amerikansk fotboll på hög nivå. Är nu aktiv med styrketräning.

  • Annika Rossing

    LEG FYSIOTERAPEUT

    annika@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Linköpings Universitet. Intresserad av alla typer av skador och möter gärna patienter i alla åldrar. Vidareutbildad inom idrottsmedicin. Har själv ett stort intresse av både styrketräning och framför allt löpning.

  • Frida Lindquist

    LEG FYSIOTERAPEUT

    frida@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Vidareutbildad inom kvinnohälsa och pediatrik.
    Arbetar med olika typer av skador och besvär, samt graviditetsrelaterade besvär.
    Gör även motoriska bedömningar på barn i alla åldrar.

  • Clara Karlsson

    LEG FYSIOTERAPEUT

    clara@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Umeå Universitet. Har ett stort intresse för alla typer av skador och patienter i alla åldrar. Vidareutbildad inom arbetshälsa med kurser i arbetslivspsykologi och ergonomi. Utför akupunktur.
    Är även utbildad personlig tränare. Har tidigare utövat längdskidåkning men är nu mest aktiv med löpning och styrketräning.

  • Frida Widmark

    LEG FYSIOTERAPEUT

    frida.w@sthlmkirorehab.se

    Utbildad och legitimerad fysioterapeut, Karolinska Institutet. Master i idrottsvetenskap via Gymnastik och idrottshögskolan. Stort intresse för idrottsskador och ortopedisk eftervård. Utför akupunktur. Tidigare spelat fotboll men är nu mest aktiv med styrketräning och konditionsträning.